Innan vi tittar på den komplexa och ofta isolerande upplevelsen av klimakterietsrelaterad depression, överväg att ta ett långt, djupt andetag. Verkligen – ta ett djupt andetag och håll det i några sekunder. Depression kan vara ett tungt ämne. Att ta hand om dig själv, din kropp och ditt sinne är alltid #1.
Okej, andas ut nu om du inte redan har gjort det. Alla tar med sin egen personliga resväska med erfarenheter och historia till diskussionen om depression. Det är ett ämne fullt av vändningar av många varianter – men du är inte ensam.
Ångest, depression och andra psykiska utmaningar följer ofta de förändringar som kommer med klimakteriet. De kan kännas skrämmande eller nedslående – speciellt om du håller dessa tankar och känslor för dig själv. Även om det kan vara skrämmande, att söka hjälp från vården eller dela din nuvarande erfarenhet med en vän eller en partner är ett bra första steg för att söka den vård du förtjänar.
Är det vanligt att uppleva depression under klimakteriet?
Vad som orsakar depression är högst individuellt. Liksom klimakteriet är varje väg personlig.
Vad som fortfarande är tydligt anekdotiskt och genom forskning är dock att övergången till förklimakteriet kan öka en kvinnas chans att uppleva depression – även om de inte har upplevt det tidigare.
Kvinnor i klimakteriet löper 2 till 5 gånger större risk att drabbas av depression än kvinnor i sena postklimakteriella åren. Men denna ökade risk kommer inte att vara för evigt. Studier har visat att en kvinnas sårbarhet för depression verkar minska 2 till 4 år efter hennes sista menstruation.
Det vanliga antagandet har varit att hormonförändringar under klimakteriet kan leda till depression. Även om denna koppling är stark och sannolikt har en anständig effekt, är det inte den enda faktorn som spelar in här.
Hormonförändringar, historia av depression och stress är alla faktorer som kan leda till depression – även om de inte garanterar det.
Vilka är symptomen på depression?
Humör är en av de primära aspekterna av det dagliga livet som påverkas under klimakteriet. Tillsammans med att de upplever humörsvängningar eller känner sig allmänt nere, kommer många kvinnor att rapportera mer ångest och trötthet under månaderna eller åren kring sin sista menstruation.
För många kvinnor kan dock humörstörningar bli vanligare och allvarligare, vilket stör det dagliga livet. Förklimakteriet – tiden fram till den sista mensen – har studerats som en tid då kvinnor verkar vara mer sårbara för att uppleva depression.
Ungefär 18 % av de tidiga kvinnorna i klimakteriet och 38 % av kvinnorna i den sena klimakteriet upplever symptom på depression. Även om en majoritet av kvinnor i förklimakteriet inte utvecklar depression, är det viktigt att förstå att detta är en tid med ökad risk – särskilt de 24 månaderna kring din senaste menstruation.
Att känna olika depressiva symptom kan vara upprörande. Att känna igen de tankar och känslor du går igenom kan vara ett viktigt steg för att hitta lättnad.
Symptom på depression inkluderar:
Nedstämdhet (t.ex. att känna sig ledsen eller hopplös)
Minskat intresse eller nöje
Viktförändring (mer än 5 procent av kroppsvikten per månad) eller förändring i aptit
Sömnstörningar (sömnlöshet/hypersomni)
Trötthet
Känslor av värdelöshet eller överdriven skuld
Svårt att koncentrera sig
Psykomotorisk agitation eller avmattning (relaterade till hur hjärnprocesser påverkar rörelse)
Återkommande tankar på döden
Även om de symptom på denna lista är förknippade med depression, kan deras existens ensam inte garantera eller diagnostisera klinisk depression. Många depressiva symptom överlappar med symptom på klimakteriet vilket kan göra roten till känslan svår att tilldela. Till exempel är sömnproblem, humörsvängningar, sorg och irritabilitet förknippade med båda.
Vasomotoriska symptom som värmevallningar och nattliga svettningar har starkt korrelerats med kvinnor i klimakteriet som upplever depressiva symptom. Många kvinnor som rapporterar depression rapporterar ofta också om svåra vasomotoriska symptom. Men även om de ofta är korrelerade är de inte prediktiva.
Din erfarenhet är giltig och verklig. Oavsett vilken mångfald dina symptom är, bör du alltid att söka hjälp – speciellt om dina symptom påverkar din livskvalitet.
Så, vad exakt orsakar depression?
Föga förvånande är orsaken till depression inte en rak linje. Det är mer en vindlande kombination av underliggande faktorer och erfarenheter.
Att navigera i labyrinten kan kännas oändligt. Att förstå vad som bygger labyrinten samt att veta och ha tålamod med dig själv kan förhoppningsvis göra det mindre skrämmande.
För att uttrycka det enkelt, det händer mycket i din kropp under klimakteriet. Med detta i åtanke är mycket av forskningen om sambandet mellan depression och klimakteriet fokuserad på den biologiska sidan av saker – som hormoner och genetik.
När östrogen- och progesteronnivåerna fluktuerar är det möjligt att tröskeln för att depression ska uppstå vara lägre. Humörreglering, kognition och stressrespons kan påverkas, vilket gör depression vanligare. I flera studier har lägre nivåer av östrogen hos postklimakteriella kvinnor kopplats till en högre risk för depression.
Det finns också en potentiell koppling mellan genetik och depression som fortfarande forskas på men som kan vara till hjälp för att koppla ihop i ditt eget liv. Om du har möjlighet, prata med dem i din familj som har gått igenom klimakteriet tidigare. Du kanske lär dig en sak eller två.
Det kanske inte är lätt att peka ut en specifik orsak till depression, men det är bra att förstå hur varje faktor kan spela en roll i ditt eget liv.
Tidigare erfarenheter av depression
En av de vanligaste frågorna är hur en personlig historia av depression påverkar depression under klimakteriet.
Forskning har visat att kvinnor med en historia av depression löper nästan 5 gånger så stor risk att utveckla det igen än kvinnor som aldrig har upplevt det tidigare. Men kvinnor utan anamnes är fortfarande i riskzonen – även om risken för depressiva symptom minskar 2 eller fler år efter deras sista menstruation.
Men om du har haft depression tidigare under din livstid, är du inte förutbestämd att möta det igen under klimakteriet, precis som många kvinnor upplever depression för första gången under klimakteriet. Det är många ebbar och floder under denna resa.
Erfarenhet av premenstruellt syndrom (PMS) har också kopplats till depression, särskilt för dess relation till hormonförändringar och humörsvängningar. Oregelbunden menstruationscykel under perimenopausen samt en historia av rökning kan påverka depression i mitten av livet.
Social, ekonomisk och omständlig stress är andra komponenter i arbetet. Precis som den stora livsförändringen av klimakteriet kan spela en roll, kan effekterna av livets andra faktorer påverka en individs upplevelse av depression. Ditt förflutna och ditt nutid är båda viktiga i din mentala hälsoresa.
Depression kan öka ensamheten eller känslan av att något inom dig är defekt. Det är viktigt att erkänna att du inte är den första personen som upplever klimakterietrelaterad depression. Det finns en mängd information, stöd och hjälp om du samlar mod att söka hjälp.
Varken depression eller klimakteriet är enkla upplevelser. Och det är okej.
Sök lättnad
Nu när vi har sorterat igenom all information, ta ytterligare ett djupt andetag. Håll det ett ögonblick och låt dig bara vara.
Okej, fortsätt och andas ut. Depression kan kännas tungt och irriterande, ja, men det finns också stor potential för hjälp. Tala med din läkare eller en pålitlig vän. Lär dig om de resurser som är tillgängliga för dig. Ha tålamod med dig själv.
Även om self-care är långt ifrån ett "botemedel", ta lite tid att vara snäll mot din kropp och själ. Hitta det som är bäst för dig.
Även om klimakteriet och depression kan vara mycket personligt och unikt, är du inte ensam. Dina känslor är giltiga och förtjänar den hjälp som just du behöver. Genom att lära dig om din kropp, förhoppningsvis, kan du också se din egen förmåga att klara av stormen.
Referenser:
Bromberger, J. T., & Epperson, C. N. (2018). Depression During and After the Perimenopause: Impact of Hormones, Genetics, and Environmental Determinants of Disease. Obstetrics and gynecology clinics of North America, 45(4), 663–678. Retrieved June 14, 2022 from https://doi.org/10.1016/j.ogc.2018.07.007
Cohen LS, Soares CN, Vitonis AF, Otto MW, Harlow BL. Risk for New Onset of Depression During the Menopausal Transition: The Harvard Study of Moods and Cycles. Arch Gen Psychiatry. 2006;63(4):385–390. doi:10.1001/archpsyc.63.4.385. Retrieved June 14, 2022.
Freeman, E.W. Depression in the menopause transition: risks in the changing hormone milieu as observed in the general population. womens midlife health 1, 2 (2015). Retrieved June 14, 2022 from https://doi.org/10.1186/s40695-015-0002-y
Gracia, C. R., & Freeman, E. W. (2018). Onset of the menopause transition. Obstetrics and Gynecology Clinics of North America, 45(4), 585–597. Retrieved June 14, 2022 from https://doi.org/10.1016/j.ogc.2018.07.002
Graziottin, A., & Serafini, A. (2009). Depression and the menopause: why antidepressants are not enough?. Menopause international, 15(2), 76–81. Retrieved June 14, 2022 from https://doi.org/10.1258/mi.2009.009021
Harlow, B., Wise, L., Otto, M., Soares, C., & Cohen, L. (2003). Depression and its influence on reproductive endocrine and menstrual cycle markers associated with perimenopause. Archives of General Psychiatry, 60(1), 29. https://doi.org/10.1001/archpsyc.60.1.29.
Vivian-Taylor, J., & Hickey, M. (2014). Menopause and depression: is there a link?. Maturitas, 79(2), 142–146. Retrieved June 14, 2022 from https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2014.05.014